Marine Conservation Society Seychelles (MCSS) i en lorganizasyon non-gouvernmantal lokal, etabli an 1997, pour promosyon konservasyon lekosistenm kostal kotyer e lamarin atraver bann progranm konservasyon e zesyon edikasyonel e syantifik. Bann proze i ganny antreprann par en pti lekip a plen tan an kolaborasyon avek lezot lorganizasyon, departman gouvernmantal e bann partner dan sekter prive, e ganny finanse atraver bann don e sponnserasyon.

Lobzektif
MCSS pe enplimant en proze restorasyon resif koralyenn dan park maren nasyonal ST Ste Anne, bi sa proze 6 an se pou amelyor sekirite alimanter e bann mwayen sibstansyel pour diminyen bann risk katastrofik gras a restorasyon aktif bann resif koralyenn. Pou redwi lefe advers sanzman klima lo kominote lokal e bann sekter lekonomik ki depan lo resif koralyenn, sa proze pou enplimant restorasyon resif koman en zoutiy konservasyon
Sa lobzektif pou gany atenn atraver:
1. Devlopman en partenarya soutenab pou restorasyon resif
2. Letablisman en fasilite nersri osyanik pour soutenir bann resif
3. Bann restorasyon resif koralyenn tre aktiv
Pour reisi fer sa, MCSS I bezwen atenn sa bann target swivan alafen proze:
8 nersri osyanik in merit ganny etabli e operasyonel
4 manm staf anplwaye e 10 manm lakominote I devret angaze dan mentenans e sirveyans bann nersri
12 500 fragman koray I anba obzervasyon dan nersri
5000 met bann resif degrade pou ganny restore
I annan 10% logmantasyon dan resif koray vivan, e dan lakantite e diversifikasyon pwason
Restorasyon koray
Elevaz koray i en teknik restorasyon resif koralyenn ki permet nou lekip reabilit bann resif dan en leta an bonn sante. Nou lobsektiv se pour ogmant lakantite koray pli dirab ki an retour ava ogmant labita bann pwason e rann bann resif pli rezilyan kont sanzman klima.
Sa proze I gany divize an de staz, en faz nersri e en faz translokasyon


En sit ki konvenab pour grosisman koray i ganny idantifye e la en nersri i ganny etabli. Sa i preferableman ganny konstri pre avek en resif a en fonder 3 a 10 met e kot napa bokou gomon.
En nersri koray I devret annan ase pwa pour gard li anba lanmer, me anmenmtan fodre annan bwe pour li flot zis par anba sirfas delo. Son striktir I ganny fer avek lakord, lo lekel bann fragman morso koray I ganny antase. Nersri I devret ganny byen antretenir e netwaye pour anpes gomon reprodwir e touy bann fragman morso koray sirtou ler zot ankor pti e vilnerab. Bann fragman I reste dan nersri ant 9 a 12 mwan, depandan lo kalite e lavites ki I grosi.
MCSS i ansemoman annan 3 sit nersri lo lakot Il o serf e Il mwayenn. (Pwen rouz lo map)
Nersri koray
Sa bann nersri i ganny demarke par bann gro bwe zonn. Nou ti a kontan demann bann itilizater park maren nasyonal Ste Anne pour ed nou gard sa bann nersri operasyonel par respekte sa bann direktiv swivan:
.png)
Pa zet okenn lank.
Pa zet lank dan sa zonn ki nersri I ete I kapab okazyonn lakord nersri pou anpaye
.png)
Pran prekosyon pour bann plonzer lo nersri.
Bann nersri i pa tro fon, alor bann plonzer i souvannfwa pre ek sirfas. Zot prezans i gany idantifye par en bwe demarkasyon lo sirfas, evite pour pas lo nersri e fer vites dan zanmerant.
.png)
Pa touse ni retir koray dan nersri. Koray i vreman sansib e pran bokou letan pou pouse. Retir zot lo nersri I kapab afekte zot lasante e zot lavites pou grosi

Kosiltasyon piblik
Park maren nasyonal Ste Anne i en resours partaze ant diferan partener, alors MCSS pe lans son premye konsiltasyon dan en fason transparan, pour sansibilizasyon e langazman tou parti konsernen.
Sa i zot loportinite pour donn zot bann komanter, sizesyon e konsern lo lenplimantasyon sa proze
En kestyoner 15 minit I disponib anba ziska le 15 avril 2021.
